Lammen på eget bete.


Sedan en tid tillbaka är alla lamm separerade från sina mammor, de går på eget bete för att växa till sig innan slaktbilen kommer. Vi har mönstrat och bestämt vilka vi ska behålla som livdjur. Resten går vidare till de evigt gröna ängarna.

De har haft ett fint liv med mycket mat och sällskap av varandra. Alla våra tackor är duktiga mödrar som tar hand om sina lamm, ja förutom Frökenfröken som även i år sett till att vi fått flasklamm då hon åter drabbats av förlossningspsykos eller vad nu motsvarande heter på fårs vis.
 

Här går hela gänget på en frodig återväxt och bara vräker i sig av allt det goda. Som fåraherde är man nöjd när man kan erbjuda ett sånt här bra matbord även om det är på gränsen till övervuxet.

Får är finsmakare och gillar örter och späda blad. Gräs som gått i ax och blivit för långt ratar dom men just här på vallen finns det gräs och örter så det räcker och blir över.
 Imorgon kommer slaktbilen, då sätter vi punkt för den här säsongens beteslamm.